På tåget

Cytostatikan gick som vanligt bra. Nu ska hon ju ha efterdroppet så kroppen sköljs igenom i 24h. Hon kopplas väl bort vid två tiden imon. Röntgen o ul har vi inte fått svar på. Så nu åker ja o Agnes hem. Vi sitter på tåget. Orka inte ligga på Ronald en natt o sen upp o städa o fixa mat o så. Mormor kommer o hämta oss på stationen i Mörrum lite efter nio. Då ska vi bara hem o bädda ner oss till en film eller nåt. Skulle ul visa positivt eller negativt så kan vi ändå inget göra. Får bara hoppas på ett positivt svar så man kan fortsätta behandling som man gjort innan. Men klart som fan att man e nervös o orolig. Stor klump sitter fast både i min hals, hjärta o mage. Hoppas de släpper imon. Känns inte som denna natten blir bra, men men. Tänkte på en sak när ja va ute o gick. Här blogga ja om vårt liv o blotta oss totalt, vilket jag själv såklart har valt att göra. Är verkligen öppen med allt. Bara att ja inte orkar skriva allt i detalj. Ni vet ju såklart att vi ständigt mår dåligt o känns som man lever i kaos. Gråter gör jag minst en gång om dagen. De e så vanligt för mig nu så sånt glömmer jag skriva. Men man får eller måste ändå ha hoppet uppe man måste ha orken o på något jävla vänster så funka de. Min, familj, släkt, vänner som ställer upp till tusen, de värmer som bara den. När man ser hur många följare man har på bloggen varje dag, de e ju sjukt. E så gott att se. Visst många läser för att de verkligen bryr sig, finns säkert endel som läser för de tycker de e intressant o såklart finns det de som läser som bara e nyfikna o vill snoka :-) men de bjuder ja på ;-) Hur som helst så e detta terapi för mig i samband med psykolog och att prata med andra föräldrar i samma sits. För de finns ingen i världen som kan förstå hur man känner om man inte själv har varit i samma sits. Nåja nog om de. Hade bara allt de i hjärnan för tillfället så ville bara få ut de. Nicklas o Ester e då kvar på sjukan, nu när vi gick va de ett gäng som va nere på lekterapin från avd. Man kan ju låna nyckel dit där om kvällarna. Så Ester har nog kul o leker med de. De va många barn på avd så vi hade dubbel rum. Delade med en go tjej som har samma som Ester. Hoppas Nicklas får sömn inatt. Han behöver de. Usch han mår inte heller bra, han tänker de värsta hela tiden. Så han e nog med skit nervös o såklart fylld av ångest. Bara en liten bekräftelse om att allt såg bra ut tycker ja man kunde fått höra idag. Min älsklings Agnes e dö trött. Hon somnar vilken minut som helst. Så ja hoppas de går en bra film när ja kommer hem som ja kan slappna av till. Nej nu har jag blarrat på rätt bra. Hörs imon. Kram kram <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0