Agnes sover som en stock. Hon sa wow va snyggt de e här mamma, här kan vi bo i 100 år. Ja hur mysigt som helst. Fast ändå lite tomt. Hoppas på sömn inatt. E alltid svårt för den jävla ångesten blir värre när man ska sova. Känns som ja ska dö o då har jag ändå lärt mig hantera den bra. Min ångest har ju varit där sen pappa dog för 1,5 år sen så den blir ju inte mycket värre nu. Men den va ju som sagt på väg att försvinna. Sen vände de..... Känner mig ändå ganska stark o gjort nu sen i tisdags, men de e väl för Ester e så pigg. Vänder nog när loppan blir sämre. Men som sagt en dag i taget. Sov så gott mina vänner.